Expandering av Kriminalvården
Status: Tidöpartierna har gett Kriminalvården i uppdrag att beräkna hur många platser som måste byggas under de kommande åren. Regeringen beräknar att anslaget till Kriminalvården ska öka från 14,1 till 26 miljarder kronor åren 2023–2027. Detta är en ökning med 84 procent.
Den 28 augusti 2025 tillsatte Tidöpartierna en utredning om häkteslagen och fängelselagen. Syftet är att göra det lättare för Kriminalvården att växa. En möjlig ändring är att ge Kriminalvården större rätt att hålla en intagen avskild från andra och att kroppsvisitera intagna. För att spara pengar vill partierna också undersöka om tekniska hjälpmedel kan användas istället för mänsklig kontakt som isoleringsbrytande åtgärd. Utredningen ska också titta på tillfälliga och alternativa lösningar för att skapa fler platser i häkten och fängelser. Det kan handla om att tillåta dubbelbeläggning i fler fall eller att använda fängelsefartyg och industribyggnader som anstalter. Den delen ska vara klar den 28 april 2026. Utredningen har också fått i uppdrag att föreslå hur Kriminalvården ska kunna samla in statistik om intagnas födelseland och etniska bakgrund, vilket ska kunna ligga till grund för regeringens överväganden i kriminalpolitiska frågor. Uppdraget ska slutredovisas den 28 december 2026.
Kommentar: Enligt Kriminalvårdens egen rapport1 bedömer myndigheten att kapacitetsbehoven, kostnaderna och kompetensförsörjningsbehoven kommer att bli mycket stora till följd av de planerade åtgärderna i Tidöavtalet. Den totalt bedömda ökningen av kapacitetsbehoven enbart för anstalt hamnar någonstans i spannet 3 300–4 900 fängelseår. Detta motsvarar 11–16 stora anstalter, vilket bedöms generera ett personalbehov om cirka 3 600–5 400 årsarbetskrafter totalt och kosta 7–10 miljarder kronor årligen. Slutligen anger Kriminalvården i sin rapport att det kommer att krävas både fler och andra åtgärder än att enbart bygga ut.
Om Kriminalvården har för få resurser kan detta få negativa konsekvenser för respekten för frihetsberövades rättigheter, men även negativt påverka arbetssituationen för Kriminalvårdens personal. Under det senaste året har det kommit flera larm om att Sveriges häkten är överfulla och att situationen för personal och de intagna är ansträngd.2 Överbeläggningen är ett resultat av den höga lagstiftningstakten med nya brott och allvarligare straff, samt att Polismyndigheten har fått mer resurser. På häktena har det blivit vanligare att två får dela rum och ibland har även intagna hållits i besöksrummen, så att besök inte har kunnat genomföras. Situationen är alltså redan ansträngd och kan medföra otillåtna inskränkningar av frihetsberövades rättigheter samt en ohållbar arbetssituation för anställda. En sådan situation kan därför även försvåra återintegrering och förebyggande av återfall i brott efter att frihetsberövandet upphör.3
Flera av Tidöpartiernas förslag för att lösa Kriminalvårdens problem riskerar att kränka mänskliga rättigheter. Att oftare placera intagna i avskildhet, och dessutom ersätta mänsklig kontakt med tekniska lösningar för att bryta isoleringen, är oroande. Enligt internationella människorättsorganisationer kan långvarig isolering räknas som omänsklig behandling och strida mot FN:s konvention mot tortyr. Detta är särskilt viktigt eftersom FN tidigare har kritiserat Sverige för våra häktesregler och uppmanat att isolering bara ska användas i undantagsfall.4
Planerna på att använda dubbelbeläggning i fler fall innebär också stora risker. Justitieombudsmannen slog i februari 2025 fast att dubbelbeläggning i häkten kan leda till omänsklig behandling.5
Det är också mycket anmärkningsvärt att Kriminalvården får i uppdrag att samla in statistik om intagnas födelseland och i vilken utsträckning de har utländsk bakgrund. Enligt brottsdatalagen, som bygger på EU-rätt och ska skydda den personliga integriteten, får Kriminalvården inte samla in uppgifter om etniskt ursprung om det inte är absolut nödvändigt. Detta gäller också information om födelseland och nationalitet om det avslöjar någons etniska bakgrund. Att regeringen vill samla in dessa uppgifter för att använda dem i kriminalpolitiken är dessutom mycket oroande eftersom det förstärker Tidöavtalets sammanblandning av migration och kriminalitet.
1 https://www.kriminalvarden.se/globalassets/nyheter/kriminalvardens-kapacitetsbehov-till-foljd-av-tidoavtalet.pdf
2 Ett exempel är ST:s rapport Från rehabilitering till överfulla celler –verkligheten i dagens kriminalvård.
3 Kriminalvården behöver bli bättre på att minska risken för återfall – Socionomen
4 Committe against torture asks Sweden to limit solitary confinement – United Nations Western Europe
5 JO slår fast: Risk för omänsklig behandling vid dubbelbeläggning – Dagens Juridik
Senast uppdaterad: 2025-09-08
