Anonyma vittnen
Status: Under 2022 tillsatte den tidigare regeringen en utredning om anonyma vittnen. I oktober 2024 presenterade regeringen ett förslag om att det ska införas ett system med anonyma vittnen i brottmål och i november 2024 röstade riksdagen ja till förslaget. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025 och innebär att åklagare, den misstänkte eller den tilltalade i vissa fall ska ges rätt att åberopa vittnen som är okända för motparten och domstolen. Åklagaren ska dock enligt förslaget alltid ha kännedom om vittnets identitet.
Kommentar: Det följer av Sveriges internationella åtaganden men också av svensk grundlag att den som blivit anklagad för ett brott har rätt till rättvis rättegång. Det inbegriper bland annat en rätt att förhöra motpartens vittnen. Eftersom ordningen med anonyma vittnen förtar försvarets möjlighet att ifrågasätta vittnets trovärdighet och begränsar vilka frågor som kan ställas till vittnet riskerar det att kränka den tilltalades rätt till en objektiv prövning. Om inte heller domstolen vet vem vittnet är försvårar det även deras möjligheten att utreda om vittnet är trovärdigt, vilket minskar domstolens möjlighet att göra en fullgod bevisvärdering.1 Att införa anonyma vittnen i brottmål riskerar därför att inskränka på grundläggande rättsstatliga principer och äventyrar den mycket grundläggande rätten till en rättvis rättegång.
Syftet med att införa en ordning med anonyma vittnen är att bryta tystnadskulturen och öka lagföringen av brott, men eftersom anonyma vittnesmål kan komma att leda till fler vittnesutsagor med lägre bevisvärde riskerar förslaget dessutom att bli kontraproduktivt.
Senast uppdaterad: 2025-01-13
