Srebrenica 30 år senare: Minnet, sanningen, och kampen mot förnekelse

Trettio år efter folkmordet i Bosnien och Hercegovina, i det av FN utsedda skyddsområdet Srebrenica, stannar vi upp för att minnas offren och reflektera över den pågående kampen för rättvisa och sanning.

Bakgrund

I juli 1995, efter att Srebrenica i östra Bosnien och Hercegovina fallit i händerna på bosnienserbiska styrkor, mördades och tvångsförflyttades den bosniakiska befolkningen på ett systematiskt och uppsåtligt sätt. Över 8 000 människor dödades eller försvann. Detta var inte en isolerad händelse, utan kulmen på en bredare kampanj av etnisk rensning under kriget i Bosnien och Hercegovina.

Trots FN:s närvaro och dess beslut att utse Srebrenica till ett skyddat område, misslyckades internationella fredsbevarande styrkor med att ingripa. Mer än 20 000 civila – främst kvinnor, barn och äldre – sökte skydd vid FN-basen i Potočari. Tusentals andra försökte fly till fots genom skogarna mot Tuzla. Båda grupperna stoppades. Många avrättades, andra deporterades.

Under de följande dagarna ägde massmord rum på flera platser. Offrens kroppar grävdes senare upp och flyttades till sekundära och tertiära massgravar för att dölja brottets omfattning. Många saknas än idag.

Jakten på rättvisa inte över

Folkmordet i Srebrenica har erkänts juridiskt av både internationella och nationella domstolar, inklusive Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY), Internationella domstolen (ICJ) och Bosnien och Hercegovinas domstol.

Hittills har 54 personer dömts för folkmord och andra brott i och omkring Srebrenica. De har tillsammans dömts till 781 års fängelse, utöver flera livstidsdomar. Dessa domar bekräftar principen att de som planerar, beordrar eller utför sådana brott bär fullt individuellt ansvar och måste ställas till svars.

Många förövare har dock ännu inte ställts inför rätta, och kampen för sanning och ansvar är långt ifrån över.

Folkmordsförnekelse fortfarande utbredd

Nästan tre decennier senare lever offrens familjer fortfarande utan full rättvisa. Inom Bosnien och Hercegovina och i regionen förnekas och förvrängs de rättsligt fastställda fakta. Förnekelse av folkmordet och glorifiering av dömda krigsförbrytare är fortfarande vanliga.

Denna förnekelse fördjupar inte bara överlevandes trauma utan förhindrar också verkliga steg mot försoning och varaktig fred. Vi måste värna om dessa rättsliga slutsatser och se till att överlevandes röster fortsätter att höras.

Trettio år av att hålla minnena vid liv

Temat för årets minnesdag är ’Vår berättelse, vårt löfte’, som lyfter fram överlevande och anhöriga som bärare av sanning och minne. Srebrenicas ’minesblomma’ symboliserar motståndskraft och ett gemensamt engagemang för rättvisa. På digitala plattformar används hashtaggen #Srebrenica30 för att sprida överlevandes berättelser och öka medvetenheten globalt.

Att uppmärksamma denna årsdag är också en global handling. Tack vare år av påverkansarbete av överlevande, civilsamhället och diasporan, utsåg FN:s generalförsamling 2024 den 11 juli till Internationella dagen för reflektion och minne av folkmordet i Srebrenica 1995 – ett historiskt och efterlängtat erkännande.

Nutidens ekon av dåtidens tystnad

Att minnas Srebrenica handlar inte bara om det förflutna. Det handlar om dagens kamp mot förnekelse, orättvisa och glömska. Än idag bevittnar vi civilt lidande och förödande förluster i konflikter världen över. Det internationella samfundets oförmåga att förhindra övergrepp ekar fortfarande av samma tystnad och passivitet som möjliggjorde Srebrenica.

Tre decennier senare är löftet att minnas fortfarande lika viktigt.