Serbien måste respektera de mänskliga rättigheterna under nationellt nödläge – COVID-19

Civil Rights Defenders uppmanar myndigheterna i Serbien att respektera mänskliga rättigheter under det undantagstillstånd som utlysts med anledning av COVID-19. Även om det finns behov av åtgärder som förhindrar ytterligare spridning av viruset, som till exempel en viss begränsning av rörelse- eller mötesfriheten, så finns samtidigt tendenser som inskränker yttrandefriheten.

Under söndagskvällen kringgick Serbiens president Aleksandar Vučić nationalförsamlingen för att utlysa undantagstillståndet, vilket i sin tur gav honom befogenhet att begränsa ett flertal mänskliga rättigheter och minoritetsrättigheter som del av beslutet. Enligt konstitutionen är statliga myndigheter, när de begränsar mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter, ”skyldiga att överväga och ta hänsyn till vad rättigheten omfattar… dess syfte och vilka möjligheter det finns att uppnå begränsningen med mindre restriktiva medel”.

Direkt efter presidentens tillkännagivande frågade en reporter från en statlig nyhetsbyrå om regeringen hade några sätt att bekämpa ”falska nyheter” i sociala medier. Flera personer och medier som stöttar regeringen framförde då öppet tankar om att införa repressiva åtgärder mot sociala medier – till och med ett tillfälligt förbud av Twitter, Facebook och Youtube.

Regeringen har hittills krävt hårda straff för dem som bryter mot sin karantän, upp till 3 år i fängelse. Utan en tydlig definition av hur de mänskliga rättigheterna kommer att begränsas i det här läget, och i vilken omfattning, växer farhågorna om att regeringen kommer använda pandemin som en ursäkt för att inskränka yttrandefriheten.

”Samtidigt som vi förstår att COVID-19-utbrottet kräver tydliga åtgärder från myndigheterna så får det inte resultera i maktmissbruk. Vi fortsätter att bevaka situationen noga. Regeringen får inte kränka de mänskliga rättigheterna för sin egen vinning”, säger Goran Miletic, chef för Europa-avdelningen på Civil Rights Defenders. 

Förra gången Serbien befann sig i ett nationellt nödläge var efter mordet på premiärminister Zoran Djindjic 2003. Då inskränkte regeringen på flera mänskliga rättigheter, till exempel på rätten till integritet, fri rörlighet, yttrandefrihet och pressfrihet. De alltför långt gångna åtgärderna kritiserades kraftigt av människorättsorganisationer vid den tiden.

Taggar ,