Akutfonden – 2018 i siffror

Trakasserier, hot, smutskastning, förtal, juridiska processer och till och med dödshot är en del av många människorättsförsvarares vardag. Civil Rights Defenders akutfond stöttar människorättsförsvarare som är i fara och behöver hjälp snabbt.  De kan bland annat få tillgång till juridisk hjälp om de arresteras eller få hjälp att lämna landet. Under 2018 hjälpte vi totalt 127 människorättsförsvarare från 18 länder. 

I vissa fall, kan en flytt vara skillnaden mellan liv och död för en människorättsförsvarare. I andra fall är det en sällsynt chans för dem att kunna vila och förebygga utbrändhet. De mest efterfrågade stöden är kort- eller långtids omplacering.

Det primära målet med en omplacering är alltid att den som är utsatt för risk ska kunna varva ner och slippa oroa sig, så att hen sedan kan återvända hem för att fortsätta med sitt människorättsarbete. Oftast fungerar det just så, men inte alltid. I vissa fall tvingas människorättsförsvarare att söka långtidsskydd, eftersom riskerna de flyr från är för stora. Men det betyder oftast inte att de släpper sitt människorättsarbete, utan de ändrar bara sin metod.

Men en omplacering är en sista åtgärd. Vårt stora fokus ligger på det förebyggande arbetet, att förhindra att en omplacering behöver ske. Mer än en tredjedel av våra bidrag gick till att förstärka och förbättra säkerheten för både individer och organisationer. Detta inkluderar allt från att förbättra säkerheten för utsatta människorättsförsvarares hem och arbetsplaster, till säkerhetsträningar eller en uppgradering av utrustning.

Vi gav till exempel säkerhetsutrustning och bidrag till renovering till en människorättsorganisation i Ryssland, som är en gammal partner till oss i regionen, när deras kontor hade eldhärjats efter en attack. Dessa åtgärder kombineras ofta med tillfällig omplacering eller rättshjälp. Under året hade vi ett sånt fall från Kenya, där tio vittnen i en grupprättegång tillfälligt fick omplaceras och delta i säkerhetsträningar för att säkerställa deras fortsatta trygghet och säkerhet.

Stöd till människorättsförsvarare kan också handla om moraliskt och psykologiskt stöd. Arbete kan ofta vara mycket psykiskt påfrestande. I många fall erbjuds insatser i form av assistans till fängslade eller nysläppta människorättsförsvarare. Psykoterapi och medicinsk rehabilitering efter år av stress och belastning är en annan typ av välbehövligt stöd.

 

Totalt fick 127 människorättsförsvarare från 18 länder stöd genom Civil Rights Defenders akutfond, bland annat från länder som Bosnien Herzegovina , Kambodja, Kenya, Kyrgyzstan, Burma, Ryssland, Tajikistan, Venezuela, och Uganda. Mest stöd gick till människorättsförsvarare i Eurasien, därefter Östafrika, Sydost Asien, Europa och sist Latinamerika. Siffrorna speglar, i stort, fördelningen av Civil Rights Defenders verksamhet i de olika regionerna.

Bland dem som fick akuthjälp 2018 var 61 procent män och 39 procent kvinnor. Vi behandlar alla ansökningar lika, oberoende av kön. En människorättsförsvarare får alltid stöd baserat på deras säkerhetssituation. Vissa hot och risker kan vara könsspecifika, men det påverkar inte utvärderingsprocessen och hur bidragen delas ut.

Den respons vi fått tillbaka från de som mottagit hjälp via akutfonden är mycket positiv. I 98% av fallen arbetar de fortfarande på något sätt med mänskliga rättigheter, efter insatsen som finansierats av akutfonden.

Taggar