Återfall ska straffas hårdare

Status: Tidöpartierna beslöt under 2023 om ett tilläggsdirektiv till en redan existerande utredning. Utredningen ska nu bland annat föreslå skärpta återfallsregler. Återfall ska få betydelse vid straffmätningen i fler situationer än vad som är fallet idag. Den ursprungliga utredningen adresserar också återfall i brott på liknande sätt och initierades av förra regeringen. Uppdraget ska redovisas senast den1 juli 2024.

Kommentar: Vad som sker vid en hårdare bedömning vid återfall i brott kan sägas vara att samhället ger upp i förhållande till den enskilde. För att dölja detta samhälleliga misslyckande legitimerar man ett straff som är oproportionerligt hårt för det specifika brott som begåtts, genom att hänvisa till en osäkerhet som är placerad i framtiden.
Individen döms inte bara för det brott hen har begått, utan även för de brott personen redan har sonat, men framför allt döms hen på stigmatiserande grunder, där rättsväsendet ser personen som kriminell i framtiden.
Att döma en individ utifrån hur den tilltänkta framtiden kan komma att se ut är inte en kriminalpolitik värdig en rättsstat. Att straffa och låsa in i förebyggande syfte blir en institutionaliserad ad hoc lösning, där problemet skjuts på framtiden.¹
Slutligen menar som nämnt tidigare forskning och empiri att hårdare straff inte fungerar brottsförebyggande och kan många gånger vara kontraproduktivt. Med hårdare straff ökar nämligen risken för återfall i brott.

¹ Se även UNODC – Prevention of Recidivism and Social Reintegration, “No crime prevention strategy is complete without effective measures to address the problem of recidivism”.

Senast uppdaterad: 2024-01-30