500 dagar sedan militärkuppen i Burma

Den 1 februari 2021 tog militären med våld makten i Burma genom en statskupp. Landets ledare Aung San Suu Kyi, som tillsammans med sitt parti vann stort i valet året innan, greps i samband med kuppen. Sedan dess kontrollerar militären landet hårt och använder brutalt våld för att tysta människorättsförsvarare, civilsamhälle och journalister. Fler än 1900 personer har mördats av militären och över 14 000 personer har arresterats. 

Under valet i november 2020 vann Aung San Suu Kyis parti the National League for Democracy stort. Militären hävdade att det pågått valfusk, vilket valkommissionen och internationella valobservatörer senare förnekat. Den 1 februari, när parlamentet skulle hålla sitt första sammanträde, genomförde militären en statskupp och tog makten i landet.   

Militärkuppen ledde till massprotester. Fler än 1900 människor har mördats av militären och över 14 000 har arresterats. Landets ledare Aung San Suu Kyi har dömts för en rad anklagelser till flera års fängelse. 

Rapporter om krigsbrott 

Enligt en ny rapport från Amnesty International inkluderar övergreppen i de östra staterna Kayin och Kayah krigsbrott och troligen även brott mot mänskligheten. Våldet i de östra staterna har eskalerat sedan militärkuppen, hundratals civila har dödats och över 150 000 har tvingats fly.  

En annan rapport som tagits fram av Kachin’s Women’s Association Thailand kartlägger krigsbrott som militärjuntan står bakom i staten Kachin och i den norra Shanstaten under de senaste sex månaderna. Rapporten tar upp en ny och dödlig trend av flyganfall över befolkade byar i Kachin, i vad som ser ut att vara hämnd för att man förlorat strategiska transportvägar i konflikten. Mellan november 2021 och april 2022 rapporterar dem att 21 civila har dödats i de norra staterna, i flyganfall och artilleriattacker i civila områden samt urskillningslösa skjutningar av civila. De rapporterar även att dussintals kvinnor och män har tvingats gå som mänskliga sköldar mellan pågående strider och att oroligheterna har lett till att ytterligare 5700 bybor tvingats på flykt i norra Burma de senaste sex månaderna.  

De senaste decennierna har väpnade grupper med olika etniska tillhörigheter kämpat för fler rättigheter och utökad självständighet i Burma. Vapenvilor har upphört att gälla sedan militärkuppen och nya beväpnade grupper har bildats. Några av militärens senaste attacker ser ut att vara direkt riktade mot civila som en form av kollektiv bestraffning av personer som anklagas för att stötta en beväpnad grupp, eller den bredare rörelsen mot militärkuppen. 

Vad vi gör 

Civil Rights Defenders fortsätter att bevaka situationen i landet i nära samarbete med våra burmesiska partnerorganisationer.  

Tillsammans med våra partners bedriver vi påverkansarbete och opinionsbildning i syfte att informera om vad som händer i landet och påverka aktörer att agera för att återinföra demokratin.  

Sedan kuppen inleddes har totalt 697 burmesiska aktivister och människorättsförsvarare fått ta emot stöd från Civil Rights Defenders akutfond. I Burma går majoriteten av stödet till att bidra med säkert boende för människorättsförsvarare, men vi har också erbjudit trygga kontorsplatser och säkra kommunikationsvägar. Behovet av stöd är omfattande.