Att anmäla grova internationella brott

Med juridiken som verktyg ges upprättelse åt dem som på olika sätt utsatts för grova internationella brott.

Hur kan Civil Rights Defenders anmäla grova internationella brott?

Förövare av grova internationella brott ska i första hand ställas inför rätta i det land där brotten har begåtts. När det inte är möjligt, exempelvis för att myndigheterna i det landet varit delaktiga i att brotten begåtts, kan förövarna i vissa fall ställas inför rätta utanför det landet.

Om landet där brottet har begåtts har ratificerat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, eller om FN:s säkerhetsråd hänvisar situationen i ett land till Internationella brottmålsdomstolen, kan förövarna i vissa fall ställas inför rätta i domstolen.

När det inte är möjligt att behandla brotten i landet där de har begåtts, i Internationella brottmålsdomstolen eller i någon annan internationaliserad tribunal, kan förövarna ibland ställas inför rätta i ett annat lands domstol.

Civil Rights Defenders kan bistå våra partners med att lämna information till Internationella Brottmålsdomstolen eller att begära av domstolen att den ska inleda en utredning om grova internationella brott i ett land. Civil Rights Defenders kan också stödja brottsoffer som befinner sig i Sverige att anmäla grova internationella brott som begåtts utanför Sverige till den svenska polisens krigsbrottsgrupp.

Civil Rights Defenders anmäler grova internationella brott till svensk polis eftersom svenska domstolar har så kallad universell jurisdiktion över grova internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Det innebär att svenska myndigheter kan utreda, åtala och pröva personer som misstänks för grova internationella brott, oavsett var brotten är begångna eller vilken nationalitet som gärningspersonen eller målsäganden har.

Hur anmäler jag ett brott i Sverige?

Du som har bevittnat eller utsatts för brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser eller folkmord, kan anmäla brottet till polisens krigsbrottsgrupp. Det gör du bäst genom att skicka ett mejl till polisen på registrator.kansli@polisen.se och ange ”Gruppen för utredning av krigsbrott” i ämnesraden.

I mejlet kan du ange om du har blivit utsatt för brottet, om du har bevittnat det eller om du har uppgifter om ett brott som du skulle vilja lämna till polisen. Du kan också med några korta meningar beskriva vad ärendet gäller. Kom ihåg att skriva ditt fullständiga namn och dina kontaktuppgifter (telefonnummer, adress och mejladress) i mejlet, så att polisen kan kontakta dig.

Du kan också vända dig till oss på Civil Rights Defenders om du vill ha hjälp och stöd med att göra en anmälan. Du når oss på radgivning@crd.org

Hur går rättsprocessen till i Sverige?

Du som blivit utsatt för, eller bevittnat, ett grovt internationellt brott och har anmält det till svensk polis, kommer i de flesta fall att kallas in till ett förhör med polisens krigsbrottsgrupp. I vissa fall kan du ta med dig en stödperson till förhöret, men det behöver godkännas av åklagaren först. Därför är det viktigt att du meddelar polisen att du vill ta med dig en stödperson. Om du betraktas som målsägande i en aktiv förundersökning om grova internationella brott, har du normalt också rätt till ett målsägandebiträde. Biträdet finns där som ett stöd för dig, följer med dig till förhör och företräder dina intressen i processen.

Om den misstänkte befinner sig i Sverige kan denne komma att kallas till ett eget förhör. Är misstankegraden tillräckligt hög, och om det exempelvis finns risk att den misstänkte kommer att hålla sig undan från myndigheterna, kan denne begäras häktad. Beslut om häktning ska som regel alltid fattas om brottet har minst två års fängelse i straffskalan, vilket är vanligt i mål om grova internationella brott. Beslut om häktning fattas av domstol, på begäran av åklagaren. Efter att häktningen är beslutad ska åklagaren väcka åtal senast inom 14 dagar, men den tiden kan förlängas efter beslut av domstolen. Utredningar om grova internationella brott som begåtts i ett annat land är ofta komplicerade och tar lång tid, därför är det inte ovanligt att åklagaren ber domstolen om mer tid innan åtal kan väckas. Det behöver då fattas nytt beslut om häktning av domstolen inom 14 dagar, efter en så kallad häktningsförhandling. Du som är brottsoffer eller vittne behöver inte medverka under en sådan förhandling.

Huvudförhandling, eller rättegång som det annars kallas, behöver inledas senast 14 dagar efter att åtal har väckts. Här kan du läsa mer om hur en rättegång går till.

Du som ska vittna under rättegången kommer att få en kallelse med ett datum och tid då du ska infinna dig hos domstolen. Du får inte vara med inne i rättssalen innan det blir din tur att vittna. Det är för att du ska kunna lämna din berättelse utan att vara påverkad av vad som tidigare sagts i rättssalen. Om du har haft kostnader för att medverka i rättegången kan du få ersättning för dem. Här kan du läsa mer om hur det är att vittna under en rättegång.

Som målsägande behöver du inte medverka under hela rättegången, men behöver vara närvarande vid de tillfällen då förhör ska hållas med dig under rättegången. Här kan du läsa mer om målsägandens roll i rättegången.

När alla parter har slutfört sin talan är det dags för rätten att överlägga. Ibland kan rätten överlägga direkt. Då ombeds parterna vänta utanför rättegångssalen och kallas in igen när rätten meddelar sin dom. Domen skrivs sedan ned och skickas till parterna. Ofta behöver dock rätten mer tid på sig för att besluta om en dom. Då meddelar rätten i stället vilket datum som domen beräknas vara klar.

Om den misstänkte inte befinner sig i Sverige kan processen se något annorlunda ut. Du som bevittnat eller utsatts för ett grovt internationellt brott, och som har anmält det till polis, kan fortfarande kallas in till förhör. Om den misstänkte har begått ett brott som kan ge fängelse i minst ett år, och åklagaren bedömer att det finns en tillräckligt stark misstanke mot den misstänkte och det finns en risk att denne kommer att fortsätta att begå brott, kan åklagaren begära den misstänkte häktad i sin utevaro. Det är domstolen som fattar beslut om häktning. Om domstolen beslutar att den misstänkte ska häktas i sin utevaro kan åklagaren utfärda en europeisk arresteringsorder. Den misstänkte kan då efterlysas genom Schengens informationssystem och Interpol. Om den misstänkte grips i ett annat land kan alltså svenska myndigheter begära den misstänkte utlämnad till Sverige, så att denne kan ställas inför rätta här.

Vilka rättigheter har man?

Både brottsoffer och vittnen har rätt till tolk under förhör med polis och under rättegången. I vissa fall har brottsoffer också rätt till översättning av dokument till ett språk som de förstår.

Brottsoffer har rätt till information om huruvida förundersökningen har lagts ned, åtal har väckts eller om den misstänkte släppts eller rymt från häkte.

Som ovan nämnt har brottsoffer som utsatts för grova internationella brott oftast rätt till ett målsägandebiträde. Brottsoffret har också rätt att ta med sig en stödperson till polisförhör eller till rättegången.

Det går inte att vara anonym som brottsoffer eller vittne i en svensk rättsprocess. Ett brottsoffers identitet kan ibland döljas från allmänheten i vissa mål, så som exempelvis mål om sexualbrott, på så sätt att brottsoffrets identitet och delar av dennes berättelse sekretessbeläggs. Hela, eller delar av, rättegången kan också komma att hållas bakom stängda dörrar, så att allmänheten inte kan delta. Däremot kan varken brottsoffret eller vittnets identitet och utsaga hemlighållas från den misstänkte. Om ett brottsoffer eller vittne känner rädsla inför att sitta i samma rum som den tilltalade när de ska lämna sina vittnesmål under rättegången, kan den tilltalade flyttas till ett annat rum och får då följa rättegången därifrån.

Ett brottsoffer eller vittne som utsätts för brott, trakasserier eller hot om brott, har i vissa fall rätt till vissa skyddsåtgärder från polisen. Det är viktigt att brottsoffret eller vittnet anmäler dessa brott och därefter vänder sig till polisens krigsbrottsgrupp för att be om hjälp. Polisens krigsbrottsgrupp kan hänvisa dig till polisens personsäkerhetsteam som kan utvärdera hotbilden. Beroende på hur allvarligt hotet är kan olika åtgärder vidtas: kontaktförbud genom åklagarbeslut, tillgång till larmtelefon och larmsystem i bostaden samt tillgång till en egen kontaktperson inom polisen.

Brottsoffret eller vittnet kan också själv vända sig till Skatteverket för att begära sekretessmarkering. När personuppgifterna har fått sekretessmarkering behöver alla svenska myndigheter göra en sekretessprövning innan de kan lämna ut personuppgifterna.

Om hotbilden är särskilt allvarlig och brottsoffret eller vittnet ingår i ett personsäkerhetsprogram hos polisen, medan ett kontaktförbud inte bedöms ge tillräckligt skydd, kan denne också begära om skyddad folkbokföring hos Skatteverket. Det innebär att individen får kvarstå som folkbokförd i en kommun som denne flyttat ifrån. De gamla adressuppgifterna tas bort och den nya adressen registreras inte i folkbokföringen, och sprids därmed aldrig till andra myndigheter. En adress till Skatteverket registreras dit man får sin post

Utbildningar

Civil Rights Defenders arrangerar utbildningar för lokala människorättsförsvarare och civilsamhällesorganisationer. Utbildningarna syftar till att stärka deras kapacitet att dokumentera grova internationella brott, så att dokumentationen kan användas som bevis i framtida rättsprocesser och till att stärka deras kapacitet att driva rättsprocesser om ansvarsutkrävande för grova internationella brott på egen hand. Våra utbildningar anpassas efter människorättsförsvararnas och civilsamhällesorganisationernas egna behov.