Yttrande över promeorian ”Tidsgräns för häktning av barn”

Civil Rights Defenders välkomnar att Justitieutskottet valt att inhämta yttranden över promemorian Tidsgräns för barn. Civil Rights Defenders har granskat utredningens förslag och bakomliggande resonemang utifrån Sveriges internationella åtaganden att respektera och garantera mänskliga fri- och rättigheter och inkommer med nedanstående synpunkter på justitieutskottets förslag. 

Angående häktestid

Sammanfattningsvis är Civil Rights Defenders mycket kritisk till att Justitieutskottet föreslår att det inte införs någon bortre tidsgräns för häktning av vuxna. En sådan ordning går stick i stäv med Sveriges internationella åtaganden. 

Civil Rights Defenders har mottagit ett stort antal brev från enskilda som varit häktade och även träffat intagna som vittnar om att ovissheten om hur länge de ska vara häktade gör att de mår väldigt dåligt. Detta är även något som konstateras i betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) s. 112. Även om rapporten ”Psykisk hälsa hos häktade med restriktioner” har några år på nacken påvisar den tydligt effekten av häkte och isolering. ”En person med depression eller ångesttillstånd har nedsatt förmåga att delta i förhör, läsa förundersökning, konferera med advokat och uppträda i domstol” [fotnot 1]. Långa häktestider kan således även medföra rättssäkerhetsproblem. Sverige har mottagit kritik för att inte ha några bortre tidsgränser för häktning [fotnot 2]. Civil Rights Defenders finner det ytterst anmärkningsvärt att Justitieutskottet inte beaktar kritiken. Förslaget innebär ett mer långtgående avsteg från Sveriges internationella åtaganden än vad som föreslogs av Regeringen i proposition 2019/20:129 Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering, vilken inte föreslog någon bortre tidsgräns för häkte, eller vad som föreslogs av justitieutskottet i promemorian Förlängning av föreslagna tidsgränser för häktning. Mot bakgrund av ovan nämnda skäl avstyrker Civil Rights Defenders utskottets förslag i denna del. 

Det är av yttersta vikt att förundersökningar skyndas på och att bevis kan säkras på ett bättre sätt, så att skäl för orimligt långa häktestider inte ska finnas. Civil Rights Defenders anser att alternativ till häkten alltid måste premieras. 

Vi anser därtill att lagstiftningen bör begränsa den maximal häktestiden ytterligare vid mindre allvarlig brottslighet. Ett system som kopplar häktningstiden till brottets allvarlighet tillämpas i andra länder, till exempel i Lettland. 

Civil Rights Defenders välkomnar dock justitieutskottets förslag att tidsgränsen för hur länge barn ska kunna vara häktade ska vara 3 månader. Vi kan tillstyrka förslaget att tiden för häkte får förlängas med maximalt 3 månader om detta är ”absolut nödvändigt” och endast om det är fråga om allvarlig brottslighet. ”Absolut nödvändigt” måste dock alltid betyda högre krav än ”synnerliga skäl”. Vi vill påminna om barnkonventionens stadgande i artikel 37 som säger att: ”Gripande, anhållande, häktning, fängslande eller andra former av frihetsberövande av ett barn skall ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid”. 

Civil Rights Defenders vill särskilt understryka vikten av att var och en måste få rätt till en rättvis rättegång och att dessa rättssäkerhetsgarantier måste gå först. 

Stockholm som ovan,

Annika Åkerberg
Senior jurist

Fotnoter

Fotnot 1: Bengt Holmgren, Thomas Frisell, Bo Runeson, häktade med restriktioner Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, Projektnummer: 2007:1, 2011.

Fotnot 2: Se exempelvis Human Rights Committee, Concluding observations on the seventh periodic report of Sweden, 2016, para 29.