Spänd relation mellan etniska grupper
I lördags (10/3) försökte någon bränna ner hängbron över floden Vardar i Makedoniens huvudstad Skopje. Bron är det snabbaste sättet för den i huvudsak etniskt albanska befolkningen i den näraliggande byn att ta sig till staden.
Relationen mellan de två största etniska grupperna i Makedonien, albaner och makedonier, har sedan den väpnade konflikten 2001 på många sätt påmint om den gamla träbron: Inte så bra, inte helt stabil – men fungerande. Efter flera sammandrabbningar den senaste tiden, inte minst under helgen, har dock relationen mellan de två befolkningsgrupperna kraftigt försämrats.
Etniska spänningar har eskalerat sedan den 28 februari i år, då en etnisk-makedonsk polisman ur tjänst sköt ihjäl två unga etniska albaner, Imran Mehmet och Besnik Shehapi, i staden Gostivar. Polismannen greps men polisen hävdade, tvärtemot ögonvittnen till händelsen, att han öppnat eld i självförsvar efter att ha blivit attackerad av ett gäng. Utredningen pågår. Kort efter dödsskjutningen demonstrerade etniska albaner på Gostivars gator och ett antal incidenter ägde rum i städer runt om i Makedonien. Polisen har rapporterat mer än 30 etniskt motiverade attacker. Hittills har mer än 40 personer skadats i vad som verkar som ändlösa cirklar av hämndattacker och det rapporteras hela tiden om nya händelser.
Både etniska makedonier och etniska albaner är offer och förövare i dessa konflikter. De allra flesta gärningsmän har ännu inte gripits. De som har tagits av polisen är unga och de har noga planerat sina attacker, som har skett med hjälp av knivar, påkar och pistoler. Människor av olika ålder, kön och etnicitet har drabbats. Trots upprepade uppmaningar av regeringsföreträdare från de båda etniska grupperingarna att upphöra med våldet, sker det fortsatta attacker från båda håll. Makedonsk media har till och med slutat att rapportera om offrens identitet i syfte att förhindra hämndaktioner.
Även om några misstänkta gärningsmän har gripits är det viktigt att, som Civil Rights Defenders uttalade i ett pressmeddelande i lördags, de makedonska myndigheterna ser till att samtliga förövare grips och ställs inför rätta. Myndigheterna måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda människors liv, hälsa och egendom mot angrepp. Rättvisan måste sedan tillåtas ha sin gång, fri från politisk påverkan och blind för de inblandades etnicitet.
I den känsliga och instabila situation som nu råder i Makedonien är det viktigt att respekten för människors rättigheter sakta men säkert återuppbyggs. Det måste tillsättas oberoende utredningar av det som har inträffat, kommande rättegångar måste övervakas och de etniska spänningarna måste överbryggas genom dialog och ett gemensamt ansvarstagande. Det makedoniska civilsamhället, med oberoende människorättsorganisationer i spetsen, är en nyckelaktör i det här arbetet. Dessvärre är landets civilsamhälle mycket svagt och internationella biståndsorganisationer, inklusive Sida, har mer eller mindre lämnat Makedonien.
Det makedoniska civilsamhället är i behov av omvärldens stöd för att kunna vara den försonande och konfliktförebyggande kraft Makedonien och regionen så väl behöver. Här kan Sverige, mot bakgrund av sitt långa engagemang i Makedonien och på Västra Balkan, vara en drivande kraft både i och utanför EU. Men situationen kräver omedelbar uppmärksamhet och vi måste agera nu, innan samtliga broar har bränts.
