Tio år av krigsbrott och brott mot mänskligheten i Syrien
I 50 år har familjen al-Assad och Baathpartiet styrt Syrien med järnhand. Bashar al-Assad, son till den förra presidenten Hazel al-Assad, utnämndes år 2000 till Syriens president i ett iscensatt val utan motkandidater. Under sitt styre har Assad koncentrat makten inom sin närmsta familj och ytterligare begränsat de mänskliga rättigheterna i landet.
Våren 2011 utbröt omfattande demonstrationer runtom i landet i protest mot regimens utbredda korruption och med krav på demokratisk frihet. De fredliga protesterna möttes av våldsamt motstånd från Assads styrkor som började använda sig av allt mer extrema metoder i takt med att fler människor krävde regimens avgång. Våldet eskalerade i samband med att olika oppositionsgrupper och rebellstyrkor formades och anslöt sig till striden mot Assad-regimen.
Det tioåriga inbördeskriget i Syrien har lett till att över tolv miljoner människor drivits på flykt och omkring 400 000 människor dödats. Över 80 000 personer som förknippats med protesterna och oppositionen har försvunnit i händerna på regimen. Enligt OHCHR, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, har Assads styrkor, såväl som icke-statliga grupper, begått brott mot mänskligheten och krigsbrott som innefattar massaker, kidnappningar, tortyr, våldtäkt, mord på civila och användning av kemiska vapen.
Kemvapenattackerna i Syrien
Sedan 2011 har över 200 kemvapenattacker rapporterats i Syrien. FN-utredare har tillsammans med Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, slagit fast att Assad-regimen är ansvarig för flera av attackerna, bland andra de i al-Ghouta år 2013, Idlib år 2015 samt Khan Sheikhoun år 2017. Giftiga gaser såsom sarin-, klor- och senapsgas har använts i attackerna mot civilbefolkningen. Attackerna resulterade i hundratals döda och tusentals skadade.
Kemiska vapen såsom saringas är extremt plågsamma och leder ofta till långvariga svåra skador hos de som överlever. Trots att den syriska regimen förnekar användandet av kemiska vapen, då de officiellt förstörde sin kemvapenarsenal 2013, så visar OPCW:s rapporter att regimen använt gömda kemvapen i strid med konventionen. I juli 2020 uppmanade OPCW Assads regim att inom 90 dagar redovisa var det material som använts i kemvapenattackerna utvecklas, produceras och förvaras.
Efter att regimen misslyckats med att följa uppmaningen menar OPCW:s generaldirektör att ansvaret nu ligger hos organisationens medlemsländer att fatta beslut om de åtgärder som bör vidtas.
Vi polisanmäler representanter för den syriska regimen
Den syriska regimen använde saringas mot civilbefolkningen vid två attacker, i al-Ghouta 2013 och Khan Sheikhoun 2017. Hundratals personer dödades och många fler skadades allvarligt, däribland många barn. Därför polisanmäler vi flera representanter för Assads regim för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
Anmälan, som lämnas in till svensk polis av syriska brottsoffer bosatta i Sverige och Civil Rights Defenders, är resultatet av ett långt samarbete med organisationerna Syrian Center for Media and Freedom of Expression (SCM), the Open Society Justice Initiative och Syrian Archive.
Anmälan kom dagen innan OPCW:s statspartsmöte
Anmälan lämnades in dagen innan det internationella statspartsmötet i OPCW (läs mer nedan) där representanter från 193 stater samlas för att bland annat diskutera vilka konsekvenser bruket av kemiska vapen bör få för Syrien.
Anmälan innehåller omfattande vittnesmål från personer som utsattes för och överlevde giftgasattackerna, hundratals dokumentära bevis såsom bild- och filmmaterial, samt annan dokumentation som visar vilken typ av kemiska vapen som har använts och bevis som knyter de anmälda personerna till brotten. Dessutom innehåller den en grundlig analys av de syriska militära beslutsvägarna.
OPCW:s statspartsmöte
Den 20–22 april 2021 samlades medlemsstaterna i OPCW till andra delen av dess årliga statspartmöte. Konventionen om förbud mot kemiska vapen trädde i kraft 1997 och organisationen har idag 193 medlemsstater. Syrien är en av dessa.
Medan en stat i konventionen inte kan fråntas sitt medlemskap i OPCW, så kan åtgärder vidtas under mötet för att begränsa eller frånta en medlemsstats rättigheter, utfärda rekommendationer om straffåtgärder i enlighet med folkrätten och föra frågan vidare till FN:s generalförsamling och säkerhetsråd. Som svar på Syriens fortsatta användning av kemiska vapen driver flera medlemsländer, däribland Sverige, en resolution som begär att Syrien fråntas sina rättigheter i OPCW.
En majoritet av OPCW:s medlemsstater röstade för att frånta Syrien sina rättigheter på grund av dess upprepade användning av kemiska vapen. Totalt röstade 136 av 193 stater (34 stater avstod och 17 stater var inte närvarande trots att de registrerat sig). 87 röstade för och 15 emot. Två tredjedelars majoritet krävdes, vilket betydde 68 röster som minsta antal. Det här är ett första viktigt steg i att utkräva ansvar och ställa Bashar al-Assad till svars för sina krigsbrott och brott mot mänskligheten.
Civil Rights Defenders samarbetar i det här arbetet med Act for Syria, Commission for International Justice and Accountability, Dawlaty, Guernica 37, International Federation for Human Rights (FIDH), Open Society Justice Initiative, Syrian Archive, The Syria Campaign, Syrian Center for Legal Studies and Research, Syrian Center for Media and Freedom of Expression, Syrian Emergency Task Force, Syrian Network for Human Rights, Women Now for Development och Women’s International League for Peace and Freedom.
Sveriges roll vid mötet
Sverige har tillsammans med andra medlemsstater argumenterat för att de brott som begåtts i Syrien ska underställas Internationella brottmålsdomstolen samt lovat att ställa Assad-regimen till svars. Utrikesminister Ann Linde har vid flera tillfällen uttryckt att Sverige ska vara med i arbetet och att de brott som begåtts inte kan få gå ostraffade.
Sverige bör går från ord till handling genom att ta ansvar för att frågan om ansvarsutkrävande tas upp i FN:s generalförsamling och tar en ledande roll i arbetet för att ställa alla de som begått krigsbrott och brott mot mänskligheten i Syrien inför rätta.
Vi kräver att Ann Linde tar ansvar för:
- ✓ Att Syrien fråntas sina rättigheter i Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW).
- Att ansvarsutkrävandet av de brott som begåtts i Syrien tas upp i FN:s generalförsamling.
- Att Sverige tar en ledande roll i ansvarsutkrävandet för alla de brott som begåtts i Syrien.
Uppdatering: Den 21 april 2021 röstade en majoritet av OPCW:s medlemsstater för att frånta Syrien sina rättigheter på grund av dess upprepade användning av kemiska vapen. Ett välkommet beslut, men mer måste göras för rättvisa och upprättelse för offren för dessa fruktansvärda brott.
Låt inte korrupta ledare ta sin makt för given.
Swisha en gåva för att stötta vårt arbete.
Öppna swishappen för att slutföra transaktionen
Ditt stöd förändrar!
Civil Rights Defenders försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter och stöttar människorättsförsvarare som är utsatta för risker. Tillsammans ser vi till att människors rättigheter respekteras samt ser till att de som kränker dessa ställs till svars.
