DU BEHÖVS – SKRIV PÅ FÖR BARNENS BÄSTA
Att Sverige inte bundit sig till det tredje tilläggsprotokollet innebär att barn i Sverige inte kan utkräva ansvar när deras rättigheter enligt barnkonventionen kränks och de inte får rättvisa på hemmaplan. I en tid där barn allt oftare utsätts för rättighetskränkningar behöver vi dig.
Med din underskrift kan vi tillsammans kräva att regeringen ratificerar det tredje tilläggsprotokollet och tar barns rättigheter på allvar.
Din underskrift kommer att lämnas över till regeringen med krav på att de ratificerar tillägget. Du kommer också få uppdateringar via mejl från Backa Demokratin. Avprenumerera när du vill.
Vadå, barnkonventionen är väl redan lag?
Jo, Sverige tog ett viktigt steg när barnkonventionen blev svensk lag. Men vi har ännu inte ratificerat* det tredje tilläggsprotokollet – och det gör stor skillnad. Tillägget ger barn möjlighet att vända sig till FN:s barnrättskommitté om deras rättigheter kränkts och de inte får rättvisa i Sverige.
En lag är bara så stark som möjligheterna att genomdriva den. Var med och kräv att barnkonventionen ska gälla fullt ut.
*binda sig rättsligt
JAG SKRIVER UNDERGer barn rätt att klaga mer
Barns rättigheter kränks allt oftare i Sverige. Att inte barnkonventionen inte gäller fullt ut innebär en allvarlig brist i deras rättsskydd.
Det tredje tilläggsprotokollet ger barn en väg till rättvisa genom att möjliggöra klagomål till FN:s barnrättskommitté. Genom att ge samma rätt att få sin sak prövad internationellt visar vi att barns rättigheter är lika viktiga som vuxnas.
Det är ett konkret steg för att säkerställa att barn inte bara har rättigheter på papper – utan även i praktiken.
JAG SKRIVER UNDERSverige, dags att bli bäst i klassen igen
Sverige har länge varit en föregångare inom mänskliga rättigheter, men när det gäller barns rättigheter ligger vi efter. I april 2025 hade 52 länder ratificerat protokollet – bland annat Finland, Danmark, Tyskland, Bolivia, Georgien, Kazakstan, Turkiet och Ukraina*.
Sverige har ännu inte gjort det. Utan tilläggsprotokollet gäller inte barnkonventionen fullt ut. Så vad väntar vi på?
JAG SKRIVER UNDER*Alla länder: Albanien, Andorra, Argentina, Armenien, Belgien, Benin, Bolivia, Bosnien och Hercegovina, Brasilien, Chile, Costa Rica, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Ecuador, El Salvador, Estland, Finland, Frankrike, Gabon, Georgien, Tyskland, Irland, Italien, Kazakstan, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Maldiverna, Malta, Marshallöarna, Monaco, Mongoliet, Montenegro, Nya Zeeland, Panama, Paraguay, Peru, Portugal, Moldavien, Samoa, San Marino, Seychellerna, Slovakien, Slovenien, Spanien, Schweiz, Thailand, Tunisien, Turkiet och Ukraina.
NÅGRA ARGUMENT FÖR ATT RATIFICERA*
*Att Sverige binder sig rättsligt
Ger barn en röst internationellt
Barn får möjlighet att klaga till FN:s barnrättskommitté om deras rättigheter kränkts och de inte fått rättvisa nationellt.
Stärker rättsmedvetenheten
Det är en grundläggande rättighet att få sin sak prövad. Genom att erkänna barns rätt att skicka in klagomål visar staten att barns rättigheter är lika viktiga som vuxnas.
Ger barn en konkret väg till rättvisa
Många barn hamnar i rättsligt limbo där de inte får upprättelse. Det här protokollet skapar en sista utväg.
Tvingar staten att ta barns rättigheter på allvar
Genom att kunna granskas internationellt blir staten mer benägen att implementera barnkonventionen fullt ut.
Skapar bättre rättssystem för barn
Nationella domstolar och myndigheter uppmuntras att förstärka barns tillgång till rättvisa.
Ökar Sveriges trovärdighet inom mänskliga rättigheter
Att ratificera protokollet visar att Sverige är en pålitlig aktör när det gäller internationella rättsliga sammanhang.
Skyddar de mest utsatta
Barn i särskilt utsatta situationer (till exempel flyktingar, barn i vårdnadstvister eller barn med funktionsnedsättningar) får ett extra skyddsnät när deras rättigheter ignoreras nationellt.
Frågor och svar
Vad är det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen?
Det är ett internationellt tillägg till barnkonventionen som ger barn möjlighet att klaga direkt till FN:s barnrättskommitté – om deras rättigheter kränkts och de inte fått rättvisa eller upprättelse i sitt hemland. Det fungerar som en sista utväg när det egna rättssystemet sviker.
Kommittén är inte en domstol och kan inte döma ut skadestånd. Men den kan granska ärendet, slå fast att en kränkning har skett, och ge starka rekommendationer till staten om vad som behöver göras. Protokollet innebär inga nya rättigheter utan förstärker barnets möjligheter att få sina rättigheter prövade och respekterade. Det är ett verktyg för att se till att barnkonventionen fungerar i verkligheten – inte bara i teorin.
Det tredje tilläggsprotokollet (TP3) antogs av FN:s generalförsamling den 19 december 2011. Sverige röstade för. Det trädde i kraft i den 14 april 2014.
Varför behövs det tredje tilläggsprotokollet i Sverige?
Det är en grundläggande rättighet att få sin sak prövad och därmed avgörande att ge barnet tillgång till effektiva rättsmedel då en kränkning har skett. För att barns rättigheter ska fungera måste det finnas ansvar, konsekvenser och möjligheter att utkräva sina rättigheter.
Idag saknas det en enskild instans i Sverige dit barnet kan vända sig och utkräva sina rättigheter. Vi har en lag – men ingenstans för barn att vända sig när systemet sviker. Det betyder: inga konsekvenser för vuxna. Ingen rättvisa för barn som drabbas.
Det finns fler fall i Sverige där barn inte blir lyssnade på, vars rättigheter kränks utan att någon ställs till svars. Det kan till exempel påverka barn som söker asyl eller barn som frihetsberövas i Sverige.
Det tredje tilläggsprotokollet är ett nödvändigt steg för att barns rättigheter ska börja gälla även i praktiken.
Vi tipsar också om att läsa Barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll, en individuell klagomekanism för barn – Nätverket för Barnkonventionen, Bris, Rädda barnen, Ecpat, Barnrättsbyrån, Synskadades riksförbund, Unicef.
Men barnkonventionen är ju redan lag i Sverige – räcker inte det?
Nej. En lag är bara så stark som möjligheten att genomdriva den. Utan det tredje tilläggsprotokollet saknar barn i Sverige en konkret möjlighet att utkräva ansvar när rättigheter kränks.
Varför har Sverige inte ratificerat det tredje tilläggsprotokollet?
Sverige har länge varit en föregångare inom mänskliga rättigheter och speciellt barns rättigheter. Vi var ett av de första länderna som ratificerade barnkonventionen 1990 och har även anslutit oss till dess första och andra tilläggsprotokoll.
När det tredje tilläggsprotokollet förhandlades inom FN, var Sverige initialt emot att det ens skulle utarbetas. Regeringen uttryckte oro för att barnrättskommittén skulle överbelastas. Genom ett starkt civilsamhälle ändrade Sverige inställning och ställde sig bakom protokollet vid omröstningen 2011. Men där tog det stopp. Sverige har inte ratificerat protokollet och inget konkret steg har tagits i den riktningen. Regeringens förklaring har länge varit att frågan är ”under beredning” och att man först vill analysera vilka konsekvenser en ratificering skulle ha för svensk lagstiftning. Ett argument som tidigare använts för var att barnkonventionen först skulle bli svensk lag. Det blev den 1 januari 2020 efter ett beslut 2018. Ändå har inga nya initiativ tagits.
Frågan har utretts bland annat i Barnrättighetsutredningen (SOU 2016:19) och senare i SOU 2023:40, där flera remissinstanser varit positiva till att ratificera. Men inget politiskt beslut har ännu tagits.
Under UPR-processen (FN:s återkommande granskning av mänskliga rättigheter) 2025 riktades återigen kritik mot Sverige för att man ännu inte ratificerat det tredje tilläggsprotokollet. Flera andra medlemsstater har uppmanat Sverige att agera. Att Sverige ännu inte ratificerat TP3 beror inte på bristande resurser, juridiska hinder eller tekniska svårigheter – utan snarare på politisk tvekan.
Vad krävs för att Sverige ska ratificera protokollet?
Regeringen behöver fatta beslut om att lägga fram det för riksdagen, som sedan röstar om att ratificera det. Enkelt uttryckt: politisk vilja.
Varför gör Civil Rights Defenders den här kampanjen?
Vi är en organisation som arbetar med mänskliga rättigheter och ansvarsutkrävande. Vårt uppdrag är att se till att stater respekterar, skyddar och främjar de rättigheter alla människor har – oavsett ålder. Barn är rättighetsbärare, precis som vuxna. När deras rättigheter kränks ska det finnas vägar till upprättelse. Men i Sverige saknas det idag ett fullgott system för det. Därför driver vi den här kampanjen.
Vi ser en oroande utveckling: barns rättigheter undermineras, inte minst i den politik som förs inom ramen för Tidöavtalet. Barn i migration, barn i utsatthet och barn i kontakt med myndigheter drabbas allt oftare av beslut där ”barnets bästa” får stå tillbaka för andra intressen – politiska, ekonomiska eller ideologiska.
När staten sviker måste det finnas en möjlighet att ställa den till svars. Det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen är ett verktyg för just det – att barn ska kunna utkräva ansvar när deras rättigheter inte respekteras. Det är exakt där Civil Rights Defenders kommer in.
Barns rättigheter är mänskliga rättigheter. Därför är det också vårt ansvar.
Hur kan jag engagera mig mer?
Det finns flera sätt att engagera sig och stå upp för barns rättigheter:
- Skriv under här – Det är gratis, enkelt och ett utomordentligt sätt att visa att vi tycker barn förtjänar ett bättre skydd. Ju fler vi är, desto starkare blir vår röst gentemot beslutsfattarna.
- Dela namninsamlingen – Ju fler som skriver under, desto större chans har vi att tillägget går igenom. Dela på Facebook, via mejl eller LinkedIn för att tipsa dina vänner, kollegor, familjemedlemmar eller grannar om namninsamlingen.
- Ge en gåva här – Var med och stötta vårt arbete för mänskliga rättigheter och demokrati runt om i världen. Alla gåvor är betydelsefulla.
- Bli månadsgivare här – Som månadsgivare gör du skillnad varje dag. Ditt långsiktiga stöd gör att vi kan fortsätta kampen för en demokratisk värld.
- Använd vår verktygslåda här – Skriv ut affischer, skriv en egen insändare, dela namninsamlingen med mera.
Barn har också rätt att utkräva ansvar. Var med och kräv att barnkonventionen ska gälla fullt ut i Sverige.
Varför är det här viktigt just nu?
Allt fler barn i Sverige utsätts för rättighetskränkningar – i vården, i skolan, i asylprocessen eller vid vårdnadstvister. När barn inte får rättvisa i Sverige måste det finnas en sista utväg. Det tredje tilläggsprotokollet är den vägen.
Vad händer när jag skriver under?
Ditt namn blir en del av vårt gemensamma krav till regeringen: att Sverige ska ratificera det tredje tilläggsprotokollet. Du visar att barns rättigheter måste gälla – fullt ut. Du kommer också få de uppdateringar vi skickar ut per mejl via Backa Demokratin. Du kan avprenumerera på dem när du vill.
Stötta vårt arbete med en valfri gåva
Var med och stötta vårt arbete för mänskliga rättigheter och demokrati runt om i världen.
Alla gåvor är betydelsefulla.
Öppna swishappen för att slutföra transaktionen
